Kulturell reflektion

Jag var på Kulturting idag. Det handlade på olika sätt om kultur för barn och unga. De flesta deltagarna var medelålders. Kanske är det precis det som är kruxet. Att kultur för unga görs av just medelålders. Medelålders som tror sig veta vad barn och unga vill ha.

Borde vi medelålders inte istället lyssna på de unga själva. Vad vill de verkligen ha? Vad är viktigt för dem?

Borde vi inte låta dem själva göra kultur som är riktad till den egna målgruppen? Det var just precis det några av de få unga deltagarna sade. Dessa unga var placerade i en ungdomspanel. Vi medelålders skulle lyssna på dem. Vi skulle lära av dem. Gissa vilka som pratade mest?

Om jag sammanfattar hela dagen var den absolut lyckad. Men en reflektion är att de som talar absolut mest är medelålders. Eller förlåt, det är medelålders män som pratar mest. Typ som vanligt, tänker kanske vän av ordning. Och svaret är ja, som vanligt.

Såklart hördes också en hel del kvinnor (vi pratar kulturarbetare här, hallå). Men överlag är det ju så. Medelålders män tar liksom plats. Jag ska inte säga att det per automatik är fel. Men det skadar kanske inte om de som pratar mest också har saker att säga. Jag tror nämligen bergfast att även andra kategorier också har saker att säga. Inte minst samhällets unga. Och vi måste lyssna. Faktum är att jag tycker att det är vår skyldighet.

12/100

Annonser

En reaktion på ”Kulturell reflektion

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s