Tjat, tjat, tjat

En rätt stor del av föräldraskapet går åt till tjat. Tjat om läxor. Tjat om idrottskläder. Tjat om ditten. Tjat om datten. ”Kom du ihåg…? Har du gjort det? Har du packat allt du behöver? Ring när du är framme? Kom du ihåg…?”

Jag blir ibland rätt trött på mig själv. Det blir döttrarna också. Framförallt den äldsta. Hon blir inte bara trött förresten. Hon blir jätteirriterad. Tycker att hon inte behöver detta tjat. Problemet är dock att hon gärna gör det hon vill innan hon gör det hon ska. Vilket föga förvånande leder till att det som ska göras trillar bort på vägen. Det är dock en annan historia, eftersom jag idag läste om världens bästa studie. En studie jag genast kände att jag gillade.

Studien (gjort på ett brittiskt universitet) hävdar att inte minst döttrar mår bra av tjat. Framförallt tjat från sina mödrar. Flickor med tjatande föräldrar (typ mest mödrar, som sagt) har visat sig lyckas bättre. De får lättare att komma in på universitet. Och de får högre lön.

Jag har ingen aning om hur studien har gjorts. Men det spelar just nu mindre roll. Det roligaste är att använda den som argument i framtida diskussioner om tjat. Eller framtida förresten, jag börjar nu.

32/100

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s