Ljud och oljud och reaktioner på det

BRÖÖL! Hörde jag utanför fönstret alldeles nyss. Ungefär som det kunde låta när jag bodde i Malmö för femton, tjugo år sedan. Men här? I byhålan?

Nej, det händer inte direkt varje kväll att folk vrålar på vår gata. Faktiskt nästan aldrig. Och det är säkert därför jag reagerar på det.

I Malmö (som jag för övrigt trivdes alldeles förträffligt i) hände det något oftare. För att inte tala om billarm som sattes igång i tid och otid. Det var dock mest rätt irriterande. Framför allt eftersom bilarnas ägare typ aldrig iddes stänga av larmen. De liksom bara fortsatte sitt tjutande.

En gång minns jag dock rätt så väl. Det var när en MC-klubbs lokal sprängdes. Det var inte jättelångt ifrån min lägenhet. Tillräckligt långt för att fönsterglasen skulle klara sig. Men rutorna skallrade. Det small rejält. Och då reagerade jag. Det var läskigt.

Men brölande människor var vardagsmat. Där på Möllevången i Malmö. Inte här i byhålan.

69/100

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s